Jahaja

så har vi då kommit till sista dagen på vår fina vecka i Turkiet och gissa om vi har hemlängtan nu - Martin kom ju hem till Karlskrona igår och då blir det ännu mer påtagligt hur mycket man saknar. Är båda iväg är det liksom lite lättare men om den ena parten är på hemmaplan fattas man ju varandra på ett annat vis. Igår var det Turkisk afton på hotellet med allt vad det innebär - massor med god mat, magdans, folkdans och så klart Viktor Blomqvist. Han började först dansa lite vid vårt bord - sen plötsligt tog han plats på scenen och vips så stod alla gäster upp och klappade och visslade och ville ha mer mer mer - och så tillslut kom ägaren med en stor drink med massa tomtebloss och drinkpinnar och Viktor gav sig och valde att vila helt genomsur av svett. Han hade nog lätt kunnat fortsätta i timmar om han fått för han var helt upp i varv av förtjusning att folk klappade åt honom. Och som han dansar han är grymt duktig för att bara vara fem år. Jag grät ett par tårar av lycka över vilka fina barn jag fått till mig som bjuder på sig själva och är stolta över vilka de är och bjuder gärna på sig inför andra.

Idag ska vi då åka hem och nu väntar solstolarna på oss för de sista timmarna i denna underbara värme. Nu ska vi hem till något mindre sköna grader men en stor varm famn väntar och det räcker gott.